Bilderna är från förra året, idag ösregnade så det gick inte att ta fram kameran ens.
Idag slutade William ettan och Ellen sexan ( mina syskonbarn ) och moster Malin var med på skolgården i hällregnet för att ännu en gång utsätta sig för detta återkommande trauma ... skolavslutning !Första tårarna kom när en liten flicka i ettan/tvåan typ håller i en liten fiol och spelar "My heart will go on", och inte för att hon spelade särskilt bra eller var söt eller så utan jag blir så rörd över att hon har övat och står längst fram vid micken och inför alla vuxna.
Nästa gång var när Williams klass sjunger en sång och på slutet lyfter de händerna och viftar glatt och synkront, då blev jag rörd för att de hade ... just det övat och vågade sjunga inför alla vuxna.
Vad är det för fel på mig? Tror jag att alla barn är små blyga mesproppar som inte vågar någonting (som jag måste ha varit eftersom jag reagerar så)
Sedan var vi i Ellens klassrum och där bölade jag hela tiden för att alla barnen var så ledsna över att de ska splittras till hösten, då var jag rörd över att de är så unga men ändå så känslomässigt utvecklade och att de är små empatiska varelser på bara 12 år .
Knäpp ? Ja !
Halloj!
SvaraRaderaLite känslig moster William o Ellen har;)
Visst är det nått speciellt med skolavslutningar ändå..
Finfina grejer du shoppade förresten!
Ha en sköön helg Vännen,
Kramis Jenny
Ja det är något speciellt med skolavslutningar!
SvaraRadera~Livet i byn
En liten hälsning till en moster som varit på skolavslutning. Det är alltid så rörande med dem. Jag har suttit i vävstolen hela dagen och vävt och tittat ut på regnskurarna ibland.
SvaraRaderaHa en skön helg.
Kram Birgitta