Inez är tokig i min telefon, så tokig att jag inte får använda den själv längre. När jag kommer hem från jobbet så springer hon mot mig, säger något slags hej och sen rycker hon i min väska som vore det knark däri och ger sig inte förrän hon får sin "precious" Iphone.
Det är givetvis mitt egna fel som har skapat detta behov som ofta kan vara riktigt praktiskt som pacifier, men som lika ofta skapar gråt och gnäll. Hon låser upp mobilen själv, kan koden och går sedan in på både sina egna appar som in i telefonboken och ringer hej vilt till folk, samt in i fotoalbumen och tittar på alla tusentals foton på just henne och alla videos, lite inbilsk och egenkär det lilla pyret.
Men allra bäst är ju hennes appar med Pepi Play, Moobaa, Touchsound osv. Då blir hon helt förtrollad.
Och hon är bara ett och ett halvt år, vad ska det sluta?