Njurarna var helt deformerade och hade ingen funktion kvar och Gobi förgiftades av urinämnena. Igår vid kl.17 satt Philip med honom på djursjukhuset när han fick insomningssprutan och Gobi var lugn och spann när Philip smekte honom. Jag klarade inte av att ta farväl utan var hemma med Inez och ett hejdundrande migränanfall istället.
Hans två kattkompisar letar lite efter honom och jag saknar honom så mycket,
han var min finaste kattälskling
Nä men fy så fruktansvärt, stackars! Jag tänker på er darling, extra mycket! Omtänksamma kramar från mej
SvaraRaderaÅh vad sorgligt, stackars Gobi!! Nu slipper han ha ont något mer i alla fall..vad bra att Philip var med honom när han somnade in.
SvaraRaderaSamma sak hände med vår katt Molle som vi hade när jag bodde hemma. Satt med honom oxå när han somnade in.
Nu måste jag gråta en skvätt känner jag, stora kramar från alla oss på Kråkered, vi tänker på er!
Nää, usch så hemskt! Nu blev jag tårögd! Jobbigt att se att de andra katterna letar efter honom oxå! Kram på dig!
SvaraRaderaMen fy vad jobbigt Malin! Jag skickar dig en massa styrkekramar!!! Men skönt att Gobi slipper ha ont längre. Precis samma sak hände med min förra katt också. Han fick problem med njurarna pga. maten vi gett honom. Han hade också väldans ont, så även om det var fruktansvärt jobbigt att avliva honom så fick man försöka tänka att det var för Spikes bästa och att han skulle få det bra i katthimlen.
SvaraRaderaHoppas att det känns bättre snart!
Massa kramar till er!
Vännen min, stora kramar, det gör så jäkla ont att förlora dem, men nu slipper han ha ont. Tuffingen finns i hjärtat och därifrån försvinner han aldrig. Eller hur?
SvaraRaderaKramar i massor!!!